Det har varit på vippen ett tag, men nu har jag vänt i frågan om Tobin-skatt.
Sen kom börskraschen och som den berättades i media, att optioner och derivat som sedan stöpts och sålts om i form av vad jag kallar aggressiva lån (rörliga bostadslån utan säkerhet eller riskkalkyl på låntagaren).
Då började jag vackla.
Och nu har man lärt sig lite mer och upptäckt att stora delar av aktiehandeln bedrivs av dataprogram som helt enkelt handlar med aktier i en hastighet som inte är möjligt för en människa.
Detta utnyttjades av två norrmän, som oberoende av varandra hittade en lucka i programmet och tjänade pengar på det.
Nu är dessa åtalade för att ha "manipulerat marknaden" och det som omedelbart dyker upp i huvudet på mig är att manipulering av marknaden är vad aktiemarknaden reducerats till.
Allt handlar om mängd och hastighet.
Vilket gör att krascherna bara kommer att bli svårare och komma oftare.
Om en tobinskatt sätts på varje handelstillfälle tvingas handlarna (och programmen) att tänka mer långsiktigt, på faktisk produktion och på faktiskt resultat under lång tid framåt.
Vi har inte råd att sätta hela världsekonomin i händerna på några programmerare, det är fullt tillräckligt med aktiemäklare och politiker som gör bort sig i tid och otid.
Pinged at Twingly, Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om tobinskatt, tobin, aktier, aktiehandel, derivat, politik,
Som programmerare är jag helt beredd att hålla med. Det är kul att testa kod och algoritmer, men när buggar och otillräckliga tester (svårt att testa allt) är direkt kopplade till pengar så kan det bli väldigt knasigt! :)
Det är ingen fara på taket. Smarta människor går in när dessa program slagit knut på sig själva, liksom Soros knäckte kronan när det kulturella överbelåningsprogrammet bland finanspojkarna och bland den intellektuella "eliten" i Sverige fått leka för länge.
Ett datorprogram blir först "felaktigt" när programmeraren har en "felaktig" föreställning om världen och inte tar hänsyn till dynamiska effekter. Problemet med de senaste datorprogrammen är att de ENDAST tar hänsyn till dynamiska effekter, således även det endast en delmängd av hela ekvationen. Därigenom kunde de norska tradarna krascha vinsterna -de såg helheten som inte programmerarna kunnat översätta i maskinkod.
Som vanligt gäller Warren Buffetts trick: Köp långsiktigt i bra bolag. Då undviker du transaktionskostnader, vilket gynnar dig framför handlarna.
Men så långt tänker inte Svensson eller Bramserud och vill genom rättsystemet straffa dem som tänker steget längre.
Det finns inget som säger att Tobinskatten på något sätt förändrar hur marknaden fungerar. Det enda som händer är att kostnaderna ökar vilket inte på något sätt förändrar möjligheterna att spekulera.
Det är bara och jämföra med lotterier och liknande där människor utan att tveka satsar på något som i långa loppet förväntas gå med förlust.
Vill man stoppa spekulationer så bör man snarare stoppa nakna positioner och öka kostnaden för lån.
en annan möjlighet är att differentiera skatten beroende på innehavets längd. (ex om innehavet varit under 1 dag, vinstskatt 50%, 1-dag till en vecka 45% osv osv) då premierar man långsiktiga innehav men straffar inte själva omsättningen. (eftersom alla vill gå med vinst finns mindre incitament för korta possitioner.) Sen om det går att rättfärdiga filosofiskt är en annan femma.
