FRA's databaser: Källdatabasen.
Vi har tidigare konstaterat att FRA har en gräddfil när det kommer till hantering av känsliga uppgifter. Lägg till detta den kritik som finns mot FRA angående slentrianmässig hemligstämpling och problemet blir löjligt uppenbart. Idag tar vi så en titt på vad som är känt om en av FRA:s databaser, och knyter ihop påsen lite snyggt.
Åkesson uttryckte i en intervju frustration över att FRA blivit utmålade som en myndighet som snokar i folks privatliv, och att lagen blivit framställd som analkande massavlyssning.
Ska man lagra allt måste man köpa massa datorer för lagringskapacitet. För hela vår årsbudget skulle vi bara kunna lagra 15 timmars trafik. Det faller på sin egen orimlighet.
Ok, vi godtar för enkelhetens skull beräkningen som rimlig. Vi bryr oss inte om att man inte alls behöver köpa massa datorer, utan snarare massa med lagringsutrymme. Som vanligt så framkommer likväl bara halva sanningen. Ja, visst. Ska man lagra all data - inklusive trafiken från videoströmmar och fildelning - så blir det jobbigt. Om man istället sparar data om vem som har gjort vad och när, så är det inte alls lika jobbigt. Trafikdata. Data om data. Detta är något FRA kartlägger redan, och en förändring på den punkten är inte särskilt trolig. Databaser är - inte helt ologiskt - bra på att ordna stora mängder med data på ett sådant sätt att sökning går snabbt och enkelt. Denna grundläggande kunskap räcker långt när vi ger oss in på området FRA:s databaser. En god början då är källdatabasen, den primära databasen för den typ av information FRA hämtar in genom signalspaning. Enter SOU 2003:34.
Ofta sker inget urval vid inhämtning genom signalspaning, varför databasen tillförs stora mängder obearbetad information. Källdatabasen är på så sätt ”en spegling” av förekommande signaler.
...
Källdatabasen är en mycket omfattande databas. Till denna förs ständigt nya uppgifter med den konsekvensen att äldre information i princip överlagras när kapacitetstaket nåtts.
...
Källdatabasen innehåller, om än till mindre del, personuppgifter som kan eftersökas. Sökorden som används kan då vara t.ex. namn på personer, adresser eller personnummer.
Översatt till svenska: FRA lagrar informationen. När utrymmet är slut åker någon gammal eller ointressant information ut, och ersätts av ny, färsk och potentiellt intressant information. Det mesta av datan lagras kort tid, men vissa delar blir kvar mycket länge. Databasen innehåller personuppgifter och sökord som kan användas går att hänföra till en person. Detta gäller idag och i fortsättningen, eftersom personuppgifter är en förutsättning för att FRA ska kunna bedriva sin verksamhet, och FRA:s PUL medger också denna typ av sökning.
Att påstå att FRA varken kan eller vill massavlyssna svenska folket är milt uttryckt en sanning med modifikation. FRA kan och kommer spara stora mängder data om den kommunikation som 'passerar filtret'. 'Passerar filtret' är för övrigt också sanning med modifikation eftersom det snarare är tratt än filter det handlar om, och det där med passera kan vi gott ändra till samla. En del av FRA:s verksamhet kommer att bestå av att man kartlägger kontaktnät. Därför kommer meningslösa "hemliga" dokument finnas även i framtiden - de kommer bara att vara digitala. Informationen kommer vara sekretessbelagd, eftersom det är så man gör på FRA. Man kommer ha drösar med meningslös, hemligstämplad data, och denna data kommer att användas i byteshandel. Det är så det hänger ihop.
Emina Karic
Nätverket Svart Måndag
intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om FRA, FRAs, källdatabas, PUL, filter, kartlägger, hemligstämplad, svart måndag, byteshandel, sökning, digitala.
Jag har visst fått en alldeles egen pressekreterare. :)
