Jonas Nordgren vecka 4 samt bloggkoll.
19 januari.
Tågvagnen hade elfel, dörrarna fungerade inte. I mörkret glömde jag kvar skylten. Jag hann ganska långt innan jag insåg mitt misstag. Skyltfan... Skyndade mig tillbaka och blev ordentligt svettig, men skylten återbördades.
Dagen var kall, men hellre snö än regn. Fick höra att jag var i svenskan igår. Och idag kom jag förresten med i tvärsnytt, ca 10 min in i sändningen.
http://svt.se/svt/road/Classic/shared/mediacenter/index.jsp?&d=35804&lid=puff_800280&lpos=extra_0
Något som ofta verkar ta skruv är det faktum att jag tagit semester för den här aktionen. Det gör mig lite ledsen. Hade inte min åsikt varit värd något om jag varit arbetslös? Hade det inte varit en uppoffring att ge fyra veckor av mitt liv för att göra min röst hörd? Det är en hemsk människosyn om man blir ignorerad bara för att man inte har ett jobb att gå till.
Flygbladet
Jo, vi förstår att syftet är gott.
Men det hjälper inte.
Det var mycket snack om FRA-lagen det senaste året. En del tycker kanske att vi motståndare är lite tjatiga. Regeringen verkar dessutom tro att vi har missuppfattat hela saken. Ja, man kan ju alltid hoppas.
Låt oss rekapitulera: Från och med i år ska FRA avlyssna all kabelburen trafik (data- och teletrafik) som passerar Sveriges gräns. Tidigare har man mest spanat på radiotrafik. För att FRA ska få tillgång till det som sänds över nätet åläggs kabeloperatörerna att kopiera alltsammans och vidarebefordra till myndigheten. Ur denna väldiga datamängd ska FRA sedan, i realtid, vaska fram den information som behövs för att kunna hålla koll på potentiellt hotfulla "utländska företeelser av diffus art".
Den medborgare som inte vill ha sin korrespondens granskad av en statlig myndighet behöver inte vara orolig, enligt förespråkarna. Spaningen är ju riktad mot utlandet. Det är absolut inte frågan om någon massavlyssning, upprepar man från regeringshåll, särskilt som FRA ändå inte har kapacitet att läsa och lyssna på allt. Dessutom handlar det strängt taget inte om att spana mot individer över huvud taget utan mot, ja, företeelser av diffus art och så vidare. Så vad bråkar vi om?
Jo. En betydande del av all svensk data- och teletrafik kommer alltså att skickas raka spåret till FRA. Däribland stora mängder inhemsk, privat kommunikation, eftersom även den ofta tar vägen över utlandet. Vill FRA åt denna privata trafik? Nej, knappast, även om möjligheten till missbruk finns där. Kommer man att titta på den ändå? Ja, absolut. Det går inte att avgöra vad som är privat eller utländskt utan att i viss mån granska innehållet. Naturligtvis kommer det arbetet till stor del att göras med automatiska metoder, men dessa är ju också framtagna och driftade av FRA. Inslaget av automatik hindrar därför inte att FRA (och i förlängningen staten) får till sitt förfogande ett unikt kraftfullt verktyg för övervakning av inte bara yttre hot, utan även av helt vanliga svenskar. Och nej, detta är inte syftet med lagen. Men det är konsekvensen.
I och med att FRA har beretts tillträde till trafiken är kommunikationshemligheten med andra ord redan bruten. Ingen kan känna sig säker på att vad man gör på nätet eller säger i telefon inte hamnar under lupp. Enligt grundlagen ska varje medborgare vara skyddad mot "undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande". Om FRA-lagen verkligen bryter mot svensk grundlag lär få avgöras i domstol så småningom; men att den bryter mot grundlagens anda (liksom Europakonventionens) kan det inte råda något tvivel om.
Massavlyssning är alltså kanske inte målet, utan snarare medlet. FRA-lagen uppnår sitt syfte (ökad säkerhet) genom ett intrång i vanliga människors privatsfär som borde vara otänkbart i en rättsstat. När den personliga integriteten därmed har satts ur spel är det av mindre betydelse hur många särskilda nämnder som får till uppgift att vaka över FRA:s verksamhet. Det grundläggande problemet kan inte lösas inom ramarna för den nyss antagna lagen.
Man kan inte "fixa" en lag som varit principiellt ohållbar från första början. Därför får inte anhängarna låtas klamra sig fast vid tilläggspropositioner och kontrollstationer. Därför måste lagen rivas upp.
20 Januari.
Opassande om Rättsäkerhet.
Calandrella har tagit testet "politisk kompass" och hamnat som en blandning av Nelson Mandela och Dalai Lama.
Äntligen har media upptäckt det vi berättat om sedan dagarna innan jul då FRA 2.0 släpptes.
Monica Kleja på Ny Teknik berättar att FRA får spana utan tillstånd om de själva anser att det är bråttom.
Något både jag och ett flertal andra redan sagt, kanske det blir något av det nu...
Svensk Myndighetskontroll undrar över sambandet mellan bistånd och FRA.
XOR the pirate citerar ett uttalande om IPRED-lagen av Magnus Graner (statssekrererare, justitiedepartementet):
[...]
Den här regleringen är dessutom utformad så att informationsföreläggningar även kan riktas mot den som tillhandahåller en anonymiseringstjänst. Det vill säga även den som har en anonymiseringstjänst kan bli föremål för ett föreläggande att informera om den som döljer sig bakom ett IP-nummer.
Jahapp, ingen får vara anonym gentemot staten längre, tvärtemot vad FN's deklaration om de mänskliga rättigheterna och Europakonventionen säger.
Våra statsanställda förnekar sig iaf inte, de vill ha ett Parlamentariskt Panopticon.(*)
(*)parlamentariskt panopticon, ett samhälle där man har allmän rösträtt, men där rädslan för repressalier över valet gör att man "röstar rätt".
Rolf Erikson, Satmaran och Badlands Hyena är värt var sitt besök också.
Pingat på intressant, Twingly
Läs även andra bloggares åsikter om Jonas Nordgren, FRA, FRA-Lagen, FRA 2.0, parlamentariskt panopticon, massavlyssning, Bodströmsamhället, ipred, övervakning, fildelning.
Blue green world
Drakar som flyger över horisonten
USA= förintas (20% tar 50% av jordens resurser)
Sverige-Finland ska bli en supermakt (den sista)
Resten kan utplånas
http://www.bluegreenworder.blogspot.com/
