Det finns konst jag tycker om och konst jag inte förstår mig på.
Konst jag gillar:
Ett överraskande musikstycke, gatukonst i Malmö, politiska budskap på oväntat vis, religiösa provokationer.
Konst jag inte förstår mig på.
Feminist kissar på scen, förstörandet av tunnelbanevagn,
Vad jag inte har är rätten till att utifrån mitt eget perspektiv avgöra vad som ska vara tillåten konst och vad som ska vara förbjudet.
Då kan jag lika gärna börja ta avstånd från yttrandefriheten för att jag inte gillar vissa åsikter.
Om en konstnär är beredd att ta de juridiska konsekvenserna av sitt verk och det inte skadar någon ofrivillig ser jag ingen anledning till att hindra denne konstnär att utöva sin konst.
Konstfacks agerande att tillsätta ett juridiskt råd är direkt osmakligt och hör inte hemma i en konstakademisk värld.
Frågan jag ställer mig är varför konstfacks ledning får fortsätta vara konstfacks ledning?
Kan man inte ställa upp för sina elever utan klistrar censurlappar för att spela säkert, då har man inte där att göra.
Att kultursektorn får mångmiljardbidrag kan man ha åsikter om, men börjar man sätta upp regler för vad som ska vara tillåten konst och vad som inte är det har man trampat in på en stig som borde försvunnit tillsammans med berlinmurens fall.
Men å andra sidan går den politiska sektorn åt det hållet redan, så varför skulle inte den bidragsberoende kultursektorn (byråkratin alltså) följa efter?
4.33
Malmö gatukonst:
Dead politician society.
Satan bajsar.
knst, Newsmill, designprocessen, SvD, SvD2, Kultur från insidan, 100 steg till, SvD3, AB, Dopplereffekten.
Pinged at Twingly, Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Konst, konstfack, jurist, censur
Ett överraskande musikstycke, gatukonst i Malmö, politiska budskap på oväntat vis, religiösa provokationer.
Konst jag inte förstår mig på.
Feminist kissar på scen, förstörandet av tunnelbanevagn,
Vad jag inte har är rätten till att utifrån mitt eget perspektiv avgöra vad som ska vara tillåten konst och vad som ska vara förbjudet.
Då kan jag lika gärna börja ta avstånd från yttrandefriheten för att jag inte gillar vissa åsikter.
Om en konstnär är beredd att ta de juridiska konsekvenserna av sitt verk och det inte skadar någon ofrivillig ser jag ingen anledning till att hindra denne konstnär att utöva sin konst.
Konstfacks agerande att tillsätta ett juridiskt råd är direkt osmakligt och hör inte hemma i en konstakademisk värld.
Frågan jag ställer mig är varför konstfacks ledning får fortsätta vara konstfacks ledning?
Kan man inte ställa upp för sina elever utan klistrar censurlappar för att spela säkert, då har man inte där att göra.
Att kultursektorn får mångmiljardbidrag kan man ha åsikter om, men börjar man sätta upp regler för vad som ska vara tillåten konst och vad som inte är det har man trampat in på en stig som borde försvunnit tillsammans med berlinmurens fall.
Men å andra sidan går den politiska sektorn åt det hållet redan, så varför skulle inte den bidragsberoende kultursektorn (byråkratin alltså) följa efter?
4.33
Malmö gatukonst:
Dead politician society.
Satan bajsar.
knst, Newsmill, designprocessen, SvD, SvD2, Kultur från insidan, 100 steg till, SvD3, AB, Dopplereffekten.
Pinged at Twingly, Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om Konst, konstfack, jurist, censur
Kommentarer
Postat av: Göran Widham
När jag läste om detta igår så började jag skriva på ett inlägg om det principvidriga i det hela, men det blev lite för mycket med annat. Nu tog ju du hand om det istället.
Bra!
Trackback