Den substanslösa retoriken är själva basen i jägarlobbyns argument för vargjakt.
Samma ord och argument kommer fram om och om igen.
"Viltvård", "långsiktig förvaltning", "ansvarsfull jakt" är det som är återkommande i samtliga texter.
Och det låter vackert, men det är bara ord, "substanslösa retoriker" kallade jag de för i ett tidigare inlägg.
Jag känner igen denna sortens retorik från såväl japanska valfångstindustrin som tobaksindustrin.
Anlita experter som håller med dig, använd ord som låter bra, misstänkliggör motståndet.
(Nu är jag inte helt oskyldig själv till att misstänkliggöra motståndare, skillnaderna ligger i att jag inte hymlar eller döljer att jag avskyr denna licensjakt, är för en kraftigt utökad vargstam samt att ingen betalar mig för att ha en åsikt, till skillnad från de betalda lobbyisterna från jägarförbunden.)
Det man behöver göra för att se igenom detta är att källkritiskt granska argumenten.
Omnämnandet av experter, men inte specifikt vilka experter, är ett sätt att få argument att verka bättre än det är.
Och när dessa experter väl kallas fram så ser man att de är helt eller delvis beroende av bidrag från jägarförbunden eller Lantbruksindustrin, båda med minst sagt ett starkt intresse i att rovdjursstammen hålls nere.
Jag anser att det minsta man kan begära är att oberoende experter verifierar de fakta som jägarlobbyn tar fram, men när WWF, som man faktiskt får anse som oberoende, kallar jakten för ansvarslös, saknar vetenskaplig förankring och anmäler den till EU för brott mot art- och habitatdirektivet.
Ja, det slår lite högre i min bok.
"Ansvarsfull jakt" - Hur ansvarsfull är den när man skjuter alfadjuren?
Båda Alfa-djuren i Amungereviret är dödade, två Alfa-hannar i Dalarna är skjutna.
Samt uppgifter om ytterligare tre, ännu ej konfirmerade, alfa-djur på olika platser i Sverige.
Detta leder till att en mängd oerfarna ungdjur nu måste klara sig själva, vilket kommer att antingen leda till att de svälter ihjäl, eller att de söker sig mot bebyggelse med risk för både tamboskap och husdjur.
"Långsiktig Förvaltning" - Är den långsiktig när man skjuter av populationen utan att ha en plan för resten av riksdagsbeslutet?
Naturvårdsverket har inte ens påbörjat arbetet med inplantering och i riksdagsbeslutet står det bara att det ska vara högst 20 djur (sid 13), men ingen undre gräns är fastställd, vilket faktiskt kan betyda att inplanteringen blir obefintlig.
Något jag tror är mer sannolikt.
För jag vill se den politiker som söker röster till riksdagen i Värmland och Dalarna ute i jaktstugorna, som berättar att de ska inplantera friska och starka vargar i just de trakterna.
Glöm inte att hela rovdjursutredningen är gjord av Åke Pettersson, medlem i såväl Jägarförbundet och LRF.
"Viltvård"
Bara det att det är Svenska Jägarförbundet och Jägarnas Riksförbund håller i utbildningen om viltvård gör för mig att det ordet inte har något med "vård" att göra.
Wikipedia säger -
"Viltvård är åtgärder som hjälper vilda djur att överleva, t.ex. utfodring, anläggning av våtmarker, predatorkontroll med mera. Viltvårdsåtgärder är ofta en förutsättning för att kunna bedriva en seriös jakt samtidigt som man bevarar och helst ökar viltstammarnas storlek."
Predatorkontroll? bevara och utöka viltstammarnas storlek?
Viltvård är alltså bara ett vackert ord för jakt på jägarnas villkor.
Det är svårt att skilja substanslös retorik från opinionsbildning som har oberoende kontrollerbara fakta i ryggen.
Det kräver att läsaren aktivt källkontrollerar argumenten.
Vilket jag hoppas att ni gör även här.
Något som också skiljer mig från jägarlobbyn, jag välkomnar en källkritisk granskning och jag visar gärna upp mitt bankkonto för den som vill se att ingen har betalat mig för att ha denna åsikten.
Jag avslutar med ett utmärkt exempel på hur man effektivt avslöjar en "expert".
Biology & Politics presenterar en text som borde diskvalificera en forskare från att någonsin presentera en trovärdig artikel.
Jag citerar stora delar av texten:
"I Aftonbladet intervjuas vargforskaren Olof Liberg med anledning av den kritiserade skyddsjakten på varg. Olof Liberg har varit knuten till Stockholms Universitet, och har tidigare varit aktiv på Lunds Universitet, vid Ekologiska Institutionen, där jag själv är verksam.
Liberg disputerade på en avhandling om tamkattens ekologi på Revingefältet och har sedan ägnat sig åt s. k. viltforskning, vilket i Sverige är detsamma som forskning på "jaktbart" vilt som t. ex. rådjur och älg, och nu tydligen också varg.
Viltforskningen i Sverige är nog ett av de områden inom ekologin som allra tydligast avspeglar de negativa effekterna av politiserad uppdragsforskning, där mäktiga särintressen som jägare "beställer" forskning och därmed indirekt riskerar att få alltför stort inflytande på såväl hur de vetenskapliga resultaten ska tolkas som hur de ska användas.
[...]
Det hade varit intellektuellt hederligare av Olof Liberg om han öppet och utan omsvep hade erkänt att skyddsjakten på varg har införts av enbart politiska skäl, och att det inte finns något vetenskapligt stöd för att vargjakten på något sätt kommer att öka den svenska vargstammens långsiktiga överlevnad.
Olof Liberg har alltså argumenterat för vargjakt - och är givetvis i sin fulla rätt att göra så i en politisk demokrati som Sverige.
Han driver en, i mitt tycke, helt felaktig politisk linje, vilket är illa nog.
Men det värsta är nog poserandet som någon slags "expert" som i den här intervjun.
Libergs forskarposerande visar att han som ekolog har sålt ut sig fullständigt till den mäktiga och inflytelserika varghatarlobbyn i Sverige.
[...]
Sverige skulle mycket väl, oavsett om vi pratar ekologi eller genetik, kunna ha ett par tusen vargar eller fler.
Det finns inga vetenskapliga argument, vare sig ekologiska eller genetiska, för att den svenska vargstammen just nu skulle "vara för stor" eller att det skulle leda till den "katastrof", som Liberg påstår i intervjun.
Det finns däremot ett stort politiskt motstånd mot vargen i vissa trakter, framförallt från jägare och vissa djurägares sida.
Men detta politiska motstånd, som kanske omöjliggör att vi kan få en stor vargstam inom den närmaste framtiden, är inte alls baserat på några solida naturvetenskapliga argument.
Det vet Liberg, men han är tyvärr inte ärlig nog att våga erkänna det.
[...]
Länktips: Några vakna doktorander på Ekologiska Institutionen i Lund, som är betydligt bättre vetenskapligt uppdaterade än Olof Liberg inom ekologisk forskning, har skrivit några kritiska inlägg om vargjakten: Marcus Ljungqvist och Georg Andersson. Georg Andersson argumenterar dessutom för att det vore samhällsekonomiskt fördelaktigt med en större vargstam i Sverige. Det är inte ovanligt att doktorander ofta är betydligt vassare och har mer känsla för forskningsfronten än avdankade seniorforskare. Läs därför gärna dessa båda inlägg av våra duktiga doktorander i Lund!"
Fler som skriver om jakten.
Svensson, vlt, KvP, vargen, nihao kenny, vargens tid, Terje Helleso, LupaVarg, Anders Pihlblad, B&P, Matilda, Garm, Maria Ferm,
Pinged at Twingly, Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om varg, vargjakt, vargslakt, rovdjur, rovdjursjakt, retorik, jägarlobby, tobaksindustrin, valfångst, experter
Visst är våra doktorander duktiga, här är ytterligare en.. I vargens spår.
http://www.infocentrum.se/?page_id=33
Björn Törnvall som du länkat till i GP och som är jaktledare(!) själv verkar inte ens ha ordning på de olika begreppen. Han vet inte ens vilken slags jakt det var frågan om? Det var ingen skyddsjakt som bedrevs den andra januari? Det var ju licensjakt a la vilda västern.... Det är skrämmande.
Miljöministern är helt fel ute när han nämner inaveln som andledning till avskjutningen. De defekter som eventuellt finns nedärvs inte om vargen parar sig med en frisk partner. Tråkigt att diskusionen om sjuka djur har fått så mycket plats.
Men, visst borde detta projekt som faktiskt återetableringen är, ha löst inavelsproblemen som man visste skulle komma mycket tidigare. Hela återetableringen har ju från början kontrollerats av människan, vilket visar hur "naturligt" hela den här cirkusen och vårt leverne idag faktiskt är!
Gott att se en vargvänlig röst som för debatten på en god nivå. Det välkomnas. Jag önskar att folk på båda sidor, om vi nu ska kalla det så, kunde göra detsamma. Ingen vinner på idiotiska inlägg om omvänd jakt på inavlade jägare eller insöade kommentarer om att vargförespråkarare bara är folk i enrummare på Kungsholmen i Fjollträsk.
En god debatt med argument och fakta är vad som för oss framåt.
Jag har inget mot en hård debatt, gillar lite när den går mot tjuvnyp.
Men hot och våld tar jag absolut avstånd från.
Till Stefan, kul att höra att du är så insatt i genetik att du med säkerhet kan uttala dig om att det rör sig om dominanta gener, och inte recessiva eller polygena anlag.
Annars brukar det vara så att det är just de recessiva defekter som dyker upp vid inavel, och de försvinner alltså inte med mer inavel, utan ökar.
Oftast är förstås anlagen polygena, polygent recessiva eller rent av semiletala, vilket gör det ännu svårare att dra några sådana slutsatser som du gör.
Ser fram emot en lista över vilka defekter du hänvisar till, rör det sig om polydactyli, monochiditet eller vad?
Antar att det finns studier kring vilka genetiska defekter det rör sig om. Semiletala defekter som umbilical hernia eller palatoschisis är förstås extremt svåra att spåra bland vilda djur, då åt minstone palatoschisis sannolikt leder till att ungen dör och avlägsnas från lyan (eller äts upp), och försvinner från statistiken. Resultatet blir rimligtvis i så fall allt färre föryngringar om palatoschisis hamnar i en så isolerad population som den svenska.
Du kan väl lägga ut en studie kring vilka defekter man påvisat i den svenska vargstammen, eller för den delen vill undvika, så du får belägg för att dessa har dominant nedärvning istället för polygen eller polygent recessiv.
@Cornucopia.
Jag antar att det är Stefan du diskuterar med, jag har alldeles för knapphändig kunskap om genetik för att kunna uttala mig om hur dessa genetiska defekter ärvs.
Jag anser att om en jakt öht ska utföras så ska den vara utförd av professionella spårare och utvalda avlönade jägare som enbart är inriktade på just dessa skadade individerna.
Sedan SKA det vara klart med inplantering av varg innan jakten påbörjas.
Hittills har ingen varglobbyist klarat av att förklara varför det skulle vara att föredra med 12.000 troféjägare framför det sättet.
Då ditt biologiska kunnande vida överstiger mitt biologiska dito, lämnar jag min källa för vidare information.
http://biologyandpolitics.blogspot.com/
Kolla av nästa inlägg, jag länkar direkt till källan av påståendet.
Scaber, jag kan inte heller förstå nyttan av 12000 trofejägare. Många av dessa stämmer helt riktigt in på denna beskrivning.
Då endast ett fåtal jägare i sverige har kunskap och erfarenhet av att jaga varg så tycker jag också att dessa ska sköta uppgiften. Finns absolut skäl att utföra en mer kontrollerad jakt under längre tid av kompetenta människor. Vi får hoppas att så sker nästa år.
Att skapa en hysteri liknande första älgjaktsveckan tar absurda proportioner runt en så liten stam som vargen numerärt är i sverige.
Lugna kontrollerade former med människor som behärskar situationen efterlyses.
Stefan, eftersom vargjakt är nytt i Sverige, så har den aldrig omfattats av högviltsexamen, även om vargkunskap finns där. Så ja, det vore rimligt att de som vill jaga varg borde göra ett separat prov, och att vargjakt inlämmas i ordinarie jägarexamen så de som tar examen framöver automatiskt är kvalificerade.
Man kan rent av lägga till ett separat delmoment för skjutprovet på högviltsprovet, som idag (väl?) bara innefattar skott mot stillastående och löpande älg.
Vidare kan man t ex avgiftsbelägga licensjakten, även på lodjur. Trots allt innebär den extra administration för Naturvårdsverket.
Sedan får du nog skriva 11 999 trofejägare. Jag anmälde mig, men av helt andra anledningar, och har inte spenderat en enda minut med att jaga varg, trots att jag "har licens". Det är knappast samtliga 12000 som varit ute.
Vad gäller inavel, så hittar jag inget på den blogg du länkar till som säger att det rör sig om dominanta defekter, som alltså enkelt försvinner. Det enda som sägs är att inavelsdepressionen inte minskar av att man skjuter 27 (28) vargar.
Det är förstås helt korrekt. En inavlad population blir inte mindre inavlad för att man minskar den. Däremot finns det väl beslut (eller iaf avsiktsförklaring) på att plantera ut importerade vargar med lite nya gener, och den begränsade vargjakten är ett sätt att politiskt kunna motivera att man planterar ut den så hatade vargen bland de som redan hatar den.
Genom att skjuta av några vargar hoppas man få en politisk acceptans för utplantering.
Fast jaktmotståndarna är förstås inte intresserade av att förbättra acceptansen för vargen hos de som lever nära den och är negativa.
Debatten blir av stilen "gillar du inte varg, flytta till stan då" respektive "om du älskar varg så kan väl du flytta ut på landet". När den är snäll. Annars handlar den om dödshot. Här har iaf Scaber Nestor satt ner foten och vill hålla en god ton, vilket t ex inte kan sägas om en del andra bloggare, även stora, seriösa Stora Bloggprisetnominerade bloggar som tycker att man borde skjuta (=mörda) jägare.
Fast det var väl bara "på skoj" eller "ironi". Ungefär som när någon skriver "man borde skjuta [etnisk eller sexuell minoritet]". Lite skojigt sådär.
Som tur var ställs det lite krav för att få vapenlicens, men tyvärr utreder nog inte polisen vad för hot eventuella sökande skrivit på nätet utan gör bara en koll i straffregister etc.
@Cornucopia.
Jag föreslår att du rör dig till jägarförbundets blogg där Fredrik Widemo skriver om just genetik.
http://www.jagareforbundet.se/oew/default.asp?oewcmd=45&mid=2&bid=109&pageid=22623&path=&pid=2136
Återigen verkar det vara annoorlunda i Västra Götaland. Där har vad jag förstår inget alfadjur i någon existerande flock skjutits. Vargen som ksöts i Edsleskog är dock kanske attbetrakat som ett alfadjur, då det är ett revir med bara ett par revimarkerande vargar.
Att ett alfadjur tas bort behöver int betyda så mycket. Enligt forskningen så har 85% av de reviren ett nytt yngelpar året efter. Det kan illustrerasmed Bredfjällsreviret där den första alfahannen sköts efter att ha rivit 80 får. Han hade en allvarlig och handokappande skada på överkäken. Nästa säsong fanns en ny hanne på plats och föryngring skedde.
