Har du en buffert?

Har du en buffert?

Och nej, jag frågar inte om du har rika föräldrar eller om din mormor med lägenhet innanför tullarna/kanalen/broarna etc är över 90 och ska trilla av pinn snart.

Jag undrar om du har en ekonomisk buffert du kan ta av om nånting skulle hända?

Själv ligger jag på ungefär en månadslön extra i buffert, så jag vet att jag skulle överleva minst 2 månader om jag skulle bli av med jobbet och det tog lite extra tid innan jag hittade nytt.
Men det behöver inte vara så allvarligt.
Det kan vara att cykeln blir stulen, bilen behöver lagas, datorn vägrar starta.
Allt sånt kostar antingen tid eller pengar.

Linda Skugge hävdar att allt handlar om pengar och att vi riskerar att få en förstörd generation som växer upp ekonomiskt söndercurlade.
Och jag håller med till stora delar, men jag tror Linda är lite för pessimistisk, alla Sveriges ungdomar drömmer inte om Stureplan eller att åka till Mongoliet utan ett öre på fickan.

Det jag tror vi har är att ungdomar fortfarande, likt regeringen, tror att året fortfarande är 2007 och full högkonjunktur råder, där folk har jobb och det finns jobb för de som vill ha det bara man letar på rätt ställe.
Sanningen har inte riktigt nått fram att läget visserligen inte längre är nattsvart, men arbetslösheten ökar och jobb kräver kontakter mer än någonsin.

Men jag tror vi har en generation på gång nu som, liksom jag i början av 90-talet, blev utexaminerade i en lågkonjunktur och helt enkelt lärde oss den hårda vägen att man måste börja med skitjobb och gå därifrån.
Självförverkligandet får man ta senare.

Men nu håller jag på att glida från ämnet lite.

Det jag tror folk saknar mer än pengar är tid.
Tid till familjen, tid till att vara för sig själv, tid att ta det lugnt etc.
För detta är det en fördel att ha pengar, men ingen nödvändighet.

Men nog får jag tillstå att det finns alldeles för många curlingföräldrar idag.
Barn måste tillåtas att misslyckas, för gör de det inte som barn så blir chocken svår när de når halvvuxen ålder och helt plötsligt upptäcker att de inte klarar allt.


Man måste lära sig sina begränsningar, det ger en utgångspunkt för resten av livet.
Det är därifrån man kan lära sig att excellera.



Pinged at TwinglyIntressant
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0