Misshandelsförhållandet mellan Liberaler och Konservativa. (Skabbe i Almedalen)
Frukostseminarium om Liberalism och Konservatism, ett nödvändigt äktenskap?. 4/7
Axess i Almedalen.
Medverkande:
Per Gudmundson
Johan Tralau
Mattias Svensson
Moderator:
Paulina Neuding.
--------------
Mattias Svensson.
Ett väldigt ideologiskt tal om att Liberalismen behöver samarbetspartners så länge liberaler inte har 50% i riksdagen.
Sedan tar han upp Thatcherismen på 80-talet som ett exempel på där konservativa tog hand om ekonomiska problem med liberala lösningar.
Avslutar med att berätta att den liberala/konservativa framtiden hänger på ekonomerna.
-------------
Johan Traulau
Johan Tralau öppnar sitt anförande med att konstatera tämligen arrogant att liberalismen behöver konservatismen mer än tvärtom.
Han talar om Mill's skadeprincip "du ska ha rätt att göra det du vill, så länge det inte skadar andra", och fortsätter med att ta upp det han anser vara undantag gällande beskattning etc.
Jag får känslan av att han egentligen inte vill ha ett samarbete med liberaler överhuvudtaget.
När han börjar skriva folk på näsan om att liberaler tycker si och liberaler tycker så så börjar jag aktivt fundera om detta seminariums fråga om äktenskapet mellan liberalismen och konservatismen handlar om när misshandelsförhållandet ska upphöra.
------
Per Gudmundson.
När Per Gudmundson får ordet så väljer han att istället för att föllja ämnet, ta upp historien med det så kallade "dödshotet" från satirtidningen Galago.
Han tar upp hur svårt det är för familjen och avslutar med att konstatera att om liberaler går ihop med vänstern så finns det ingen plats för honom.
Synd, eftersom han enligt egen utsago hade förberett ett genialiskt tal om äktenskapet mellan liberalism och konservatism.
---------
Diskussion.
Mattias Svensson.
Texten var ironisk, verkligheten överträffar dikten när en satirtidning blir kallad för ett hot mot fria ordet.
Hotet fanns inte, det skapades av Svd själva genom överreaktionen.
Men sedan blir det för mig solklart att detta "äktenskap" är ett misshandelsförhållande där båda parter är i luven på varandra.
Man tar hela tiden upp de ideologiska skillnader som finns och vilka hål de andra har i sina argument.
Det blir som att se tre griniga gamla gubbar på en bänk som gnäller på varandra för att de inte har något bättre för sig.
Analysen blir att Liberalismen måste bli den bärande ideologin, som vid behov söker stöd från antingen den socialistiska konservatismen eller den borgerligt konservativa diton.
(För övrigt anser jag att en liberal aldrig ska kompromissa med partier som vill tvångssterilisera medborgare)
Relaterade länkar:
SvD, Katarina Nyberg Finn, Axess blog, Lars Erick, Bergqvist.
Pinged at Twingly, Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om liberalism, konservatism, axess, äktenskap, skiljsmässa, politik, almedalen, bloggplatsh12
Axess i Almedalen.
Medverkande:
Per Gudmundson
Johan Tralau
Mattias Svensson
Moderator:
Paulina Neuding.
--------------
Mattias Svensson.
Ett väldigt ideologiskt tal om att Liberalismen behöver samarbetspartners så länge liberaler inte har 50% i riksdagen.
Sedan tar han upp Thatcherismen på 80-talet som ett exempel på där konservativa tog hand om ekonomiska problem med liberala lösningar.
Avslutar med att berätta att den liberala/konservativa framtiden hänger på ekonomerna.
-------------
Johan Traulau
Johan Tralau öppnar sitt anförande med att konstatera tämligen arrogant att liberalismen behöver konservatismen mer än tvärtom.
Han talar om Mill's skadeprincip "du ska ha rätt att göra det du vill, så länge det inte skadar andra", och fortsätter med att ta upp det han anser vara undantag gällande beskattning etc.
Jag får känslan av att han egentligen inte vill ha ett samarbete med liberaler överhuvudtaget.
När han börjar skriva folk på näsan om att liberaler tycker si och liberaler tycker så så börjar jag aktivt fundera om detta seminariums fråga om äktenskapet mellan liberalismen och konservatismen handlar om när misshandelsförhållandet ska upphöra.
------
Per Gudmundson.
När Per Gudmundson får ordet så väljer han att istället för att föllja ämnet, ta upp historien med det så kallade "dödshotet" från satirtidningen Galago.
Han tar upp hur svårt det är för familjen och avslutar med att konstatera att om liberaler går ihop med vänstern så finns det ingen plats för honom.
Synd, eftersom han enligt egen utsago hade förberett ett genialiskt tal om äktenskapet mellan liberalism och konservatism.
---------
Diskussion.
Mattias Svensson.
Texten var ironisk, verkligheten överträffar dikten när en satirtidning blir kallad för ett hot mot fria ordet.
Hotet fanns inte, det skapades av Svd själva genom överreaktionen.
Men sedan blir det för mig solklart att detta "äktenskap" är ett misshandelsförhållande där båda parter är i luven på varandra.
Man tar hela tiden upp de ideologiska skillnader som finns och vilka hål de andra har i sina argument.
Det blir som att se tre griniga gamla gubbar på en bänk som gnäller på varandra för att de inte har något bättre för sig.
Analysen blir att Liberalismen måste bli den bärande ideologin, som vid behov söker stöd från antingen den socialistiska konservatismen eller den borgerligt konservativa diton.
(För övrigt anser jag att en liberal aldrig ska kompromissa med partier som vill tvångssterilisera medborgare)
Relaterade länkar:
SvD, Katarina Nyberg Finn, Axess blog, Lars Erick, Bergqvist.
Pinged at Twingly, Intressant
Läs även andra bloggares åsikter om liberalism, konservatism, axess, äktenskap, skiljsmässa, politik, almedalen, bloggplatsh12
Kommentarer
Postat av: Lars-Erick F
Ack ja, det verkar ha varit ett dödfött ämne.
Liberalism och konservatism är i grunden ju varandras motsatser!
Sen är det en annan sak om det i praktisk politik behövs samarbete. För det krävs av en framgångsrik liberal politiker att denne är lyhörd och kan manövrera så att inte de liberala grunderna rubbas.
Och att samarbetspartner beror på den aktuella situationen. Att låsa fast sig vid en partner, som ett pari med ideologi, det snöper ju den egna ideologin.
Något som alltför många (även s.k. liberaler) idag inte inser, eller inte har ngt emot... Vilket är illa, anser jag.
Trackback
