Scaber Nestor

Jag har redan bemött hans påstående om medlemslöshet och lokalorganisationer, skrivit prolog så man snabbt kan sätta sig in i diskussionen samt ett inlägg om härskarteknik som svar till en uppdatering Thomas Hartman gjorde.

Nu till nästa del.

Thomas Hartman påstår att Junilistan skulle vara ett populistiskt högerparti och han baserar det på några punkter som han valt ut från det breda partiprogrammet från valrörelsen 2006.


Detta är vad som påstås av Thomas Hartman.

---

"Inför valet 2006 lanserade junilistan ett hårt högerprogram med omfattande skattesänkningar, pigavdrag (rotavdrag för kvinnor för rengöring, omsorg och tvätt), bantad offentlig sektor, utförsäljning av statliga företag, privatisering av arbetsförmedlingar, urholkad socialförsäkring. Friskolessystemet skulle omfatta fler delar av välfärden."
[...]
Men frågar man partiets företrädare om junilistans partiprogram så sopas det snabbt under mattan med kommentaren att EU-valet inte handlar om lokal politik i Sverige. Rent skitsnack. Vad ska man med ett partiprogram till om det bara gäller i vissa val.

Att Junilistan är till höger kan nog alltså de flesta läskunniga vara överens om även om de gör allt de kan för att krampaktigt framgå som socialdemokrater av partitaktiska skäl.

---

Förutom de rena faktafel han lyckas framföra på dessa få rader och de han lyckas få rätt är kraftigt vinklade för att passa hans version, så självklart finns det punkter med i programmet som är höger, Junilistan är ett tvärpolitiskt parti med en politik som sträcker sig över hela skalan från vänster till höger och genom grönt.


En rad som jag kommer att ägna ett helt inlägg om är denna:
"Vad ska man med ett partiprogram till om det bara gäller i vissa val."
men var sak har sin tid, nu gäller det själva partiprogrammet.

Påståendet om att Junilistan försöker framgå som socialdemokrater är rent av löjligt, Junilistan är Junilistan och försöker inte framstå som något annat.


Jag litar på att mina besökare är läskunniga, så jag länkar till partiprogrammet nedan så ni själva kan läsa sig till det som Thomas Hartman misslyckats med.

Men den bilden som Thomas Hartman försöker förmedla är att allt som inte kan underordnas den gamla blockpolitiska ordningen är att beteckna som "populistisk höger".


Man känner igen liknande debattekniker (läs härskartekniker) från FRA-Debatten, då var det Allianspartierna som inte ville erkänna det breda politiska motståndet och betecknade allt motstånd som vänster, helst genom att referera till oss (oss som i motståndare till FRA-Lagen) som vänsterextremister.
Detta slog tillbaka på dem själva när ledamöter från samtliga riksdagspartier samt Junilistan, Piratpartiet, Socialister, Sverigedemokrater etc närvarade den 16 september på "Hoppets Demonstration".




Här kan ni läsa junilistans partiprogram inför riksdagsvalet 2006 i sin helhet själva, men jag listar några av de stora punkterna nedan så ni får en överblick.


Konkreta förslag i sammanfattning:

Staten:

• Sverige behöver en ny och styrande konstitution. Denna nya konstitution ska godkännas i folkomröstning.

• Den konstitutionella kontrollen behöver skärpas genom att domstolarna ges en stärkt ställning och utvidgad lagprövningsrätt (motsvarighet till Författningsdomstol).

• Författningsdomstol (eller motsvarande obegränsad lagprövningsrätt i de vanliga domstolarna) införs. Domstolarnas ställning ska stärkas.

• Beslutande folkomröstningar på initiativ från medborgarna bör införas.

• Utrymmet för personval vidgas.

• En senat, det vill säga en andra kammare i riksdagen, bör införas och ges ansvar för författningsfrågor, granskning av Riksrevisionens rapporter, statens utnämningspolitik, förslag från EU samt suspensivt veto i övriga lagstiftningsärenden.

• Antalet riksdagsledamöter bör sänkas avsevärt i den kammare som motsvarar dagens riksdag.

• Utnämningen av höga tjänstemän i statsförvaltningen bör avpolitiseras genom att tillsättningen sker i en offentlig process (som i Norge och Storbritannien).

• Politikers och tjänstemäns löner, förmåner och pensioner ska ses över och justeras till rimliga nivåer.

• En kraftig gallring bör ske bland alla nyligen inrättade ämbetsverk.

• Verks och myndigheters reklam för den egna verksamheten och politiserad opinionsbildning förbjuds.

• Universitet, högskolor, forskningsstiftelser med flera bör avpolitiseras genom avskaffande av systemet med politiker i styrelserna.

• Public servicemedierna ska inte ledas eller domineras av politiker och bör ges mer resurser för att klara sin viktiga uppgift i ett modernt samhälle

• Offentligt ägda företag som arbetar under konkurrens ska antingen säljas eller ges en tydlig roll som instrument för en statlig eller kommunal näringspolitik så att politiskt ansvar för den förda politiken kan utkrävas; det finns skäl att behålla företag som Vattenfall, LKAB och Sveaskog i statlig ägo, men då måste också politiskt ansvar kunna utkrävas för deras skötsel.

• Offentliga monopol ska vara organiserade som statliga eller kommunala verk underkastade offentlig insyn och ledda av generaldirektörer och kommunala verkschefer med normala ämbetsmannalöner. Detta gäller till exempel Apoteksbolaget och Systembolaget.

Kommunerna

• Kommunerna ges väsentligt ökat självstyre.

• Makt- och ansvarsfördelning mellan stat och kommun ska vara tydlig och grundlagsfäst; makten att besluta ska åtföljas av ansvar för finansiering och kontroll.

• Eftersom vård, skola, omsorg ska vara tillgängligt på lika villkor i hela landet, enligt statligt beslut, ska staten även ansvara för att finansiera sådana åtaganden.

• Kommunerna ska dock ansvara för att dessa tjänster tillhandahålls och kan välja att göra det på olika sätt (institutionell konkurrens), förutsatt att nationellt uppsatta mål för verksamheten uppfylls. Statliga myndigheter som Socialstyrelsen och Skolverket ansvarar för kontroll. Denna kontroll behöver effektiviseras. Kommunernas uppdrag bör innefatta huvuddelen av primärvården, ordningspolisen, skola och förskola samt äldreomsorg.

• Kommunerna ska ha det fulla ansvaret på alla områden där lokal variation tillåts och kommuninvånarna efterfrågar kommunala beslut. Det kommunala ansvaret inbegriper då finansiering och tillsyn. Även frågor om strandtomter, snöskotrar, vattenskotrar kan ibland överlåtas till kommunala beslut.

• Kommunalval anordnas andra år än riksdagsval för att rikta väljarnas uppmärksamhet på den egna kommunens politiska frågor. Därmed kan politiskt ansvar verkligen utkrävas av den politiska ledningen i den egna kommunen.

• Kommunerna ges rätt att bestämma sin egen konstitution, till exempel införa ett system med direktvalda kommunala ledare (borgmästare) eller obligatoriska folkomröstningar om skattenivån.

• Landstingen avskaffas. De stora universitetssjukhusen, liksom regionsjukhusen, ska vara statliga (eller drivas på uppdrag av staten). Primärvård och mindre sjukhus kan skötas av kommuner eller kommungrupper i samarbete. Kommunerna kan också välja att organisera sig i kommunförbund eller regioner för att klara gemensamma angelägenheter. Samtliga kommuner måste dock vara överens om att bilda en region.

• Fastighetsskatten kommunaliseras stegvis

• Energibesparande och miljövänliga åtgärder ska inte leda till höjd fastighetsskatt.

• Ökad kommunal och regional självständighet innebär frihet att lokalt välja olika lösningar och ambitionsnivåer, olika avgifter och taxenivåer. Skillnader mellan kommuner och regioner måste accepteras och inte ses som missförhållanden.

• Behovet av kommunal utjämning blir väsentligt mindre när staten har det huvudsakliga ansvaret för finansiering av vård, skola, omsorg.

• Effektiv extern granskning av hur kommunerna sköter sina åtaganden bör ske genom att ett Kommunrevisionsverk införs.

Jobbpolitiken

• Småföretagen befrias från kostnader för sjuklön och rehabiliteringsutredning

• Skattefri kapitaluppbyggnad för småföretag

• Statligt stöd till lokala kreditgarantiföreningar

• Enklare momshantering för småföretag

• Förmögenhetsskatten avskaffas

• Nej till lagstiftning om heltidsanställning

• Avdrag för hushållsnära tjänster

• Nytt enkelt schablonsystem för mycket små företag

• Privata företag ges möjlighet att konkurrera inom vård, skola och omsorg

• Lagen om anställningsskydd reformeras i samarbete med fackföreningsrörelsen

• 3:12-reglerna avskaffas under mandatperioden

Jämställdheten

• synliggöra alla de lagar som gäller jämställdhet och bevaka att de faktiskt efterlevs

• att facket, forskarna och medierna bevakar lönebildningen så att könsdiskriminerande löneskillnader mellan kvinnor och män avskaffas

• införa skatteavdrag för hushållsnära tjänster; detta gynnar framför allt kvinnor eftersom de står för den största delen av arbetet med hem och omsorg; därmed får kvinnor betydligt större möjlighet att satsa på karriärer i sådana yrken där de når fram till ledande positioner

• öka kvinnligt företagande genom att öppna för småföretag på områden där kvinnor redan dominerar som anställda och chefer

• motverka mäns våld mot kvinnor genom att skapa fler och bättre förebyggande åtgärder, skärpa lagstiftningen och förbättra polisens och socialtjänstens samarbete och deras arbetsrutiner

•  lindra verkningarna av mäns våld mot kvinnor genom kompetensuppbyggnad av socialtjänsten och häls och sjukvården; kommunerna bör enligt Junilistan främja lokala kvinnojourer

• skapa en gemensam myndighet mot diskriminering; eftersom sådan ofta beror på flera samverkande orsaker (kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder eller religion) bör vi ha en myndighet som kan anlägga en helhetssyn på olika slag av diskriminering i samhället

• att kvinnor och män ska ha rätt att själva välja hur de fördelar föräldraledigheten och arbetet med hem och barn mellan sig

---

Fler om Junilistan och EU.
SvD, Kuriren, DN, SvD2.

pingat på intressant och twingly.

Läs även andra bloggares åsikter om junilistan, argumentationsfel, härskarteknik, socialdemokraterna, partiprogram, vänster, höger, populism, kommun, riksdag, staten, jämställdhet, jobbpolitik